PSYKOLOGEN JOHAN ERIKSSON:

”I Kriminalvården hjälper vi dem som hamnat snett”

Text: Elin Liljero Eriksson Foto: Rikard L. Eriksson

Inom Kriminalvården finns psykologer som alla har i uppdrag att förebygga återfall i brott. Supero har träffat en av dem, Johan Eriksson, som fastnade för kopplingen mellan kriminalitet och psykologin redan under sin studietid.

Kriminalvården är en myndighet inom rättsväsendet som har i uppdrag att verkställa de påföljder som domstolen dömer ut. Här verkar en rad yrkesgrupper. En av dessa är psykologer som, tillika Kriminalvården i stort, har i uppdrag att reducera risken för återfall i brott.

– Som psykolog inom Kriminalvården har man verkligen en chans att hjälpa klienter som hamnat snett i livet att få en nystart och hitta ett annat sammanhang i samhället. Det är ett spännande område och ett samhällsviktigt uppdrag, säger Johan Eriksson, legitimerad psykolog som arbetat inom Kriminalvården i drygt fyra år.

Uppdraget är brett och komplext då det finns en mängd olika typer av insatser som psykologer arbetar med här.

– Psykologer kan arbeta med behandling, utredning och återanpassning. En del psykologer arbetar exempelvis med insatser kopplade till utredning och behandling på anstalt för att på ett bra sätt se till att klienten kan tillgodogöra sig andra insatser. När det gäller hälso- och sjukvårdsinsatser kan det handla om att jobba med depression, ångestsyndrom, ptsd och adhd, som är vanligt förekommande orsaker till varför de söker hjälp, berättar Johan Eriksson.

På anstalterna kan det alltså exempelvis handla om att utföra behandlingsinsatser kopplade till brotten specifikt, då jobbar man med riskfaktorerna just för den klienten.

– Klienten kan ha brottstödjande tankar, ha svårt att reglera olika typer av känslor eller befinna sig i olika kriminella miljöer, säger Johan Eriksson.

Psykologer finns också på häktet, där de oftast utför kortare insatser, såsom krissamtal, suicidprevention och att stötta personalen i ärendehandledning.

Att dagligen arbeta med dessa människors utmaningar och problematik som ofta kommer ur tuffa livsöden kräver också ofta att psykologen tar hand om sig själv

– Jobbar man med brottsdömda är det klart att man får höra mycket missöden om vad folk har varit med om, så man måste se till att man har bra stöttning.

Redan när Johan Eriksson studerade psykologprogrammet vid Umeå universitet upptäckte han att det var en inriktning som passade honom.

– Under min studietid jobbade jag en del på psykiatrin, var på akutpsykiatrin och vanliga psykiatriavdelningen, men det var när jag fick tjänst som timvikarie på rättspsykiatrin som jag verkligen fastnade. Jag tyckte att kopplingen mellan kriminalitet och psykiatrin var väldigt intressant och spännande. Det resulterade i att jag gjorde min PTP inom rättspsykiatrin och jobbade sedan där i nio år, innan jag bytte till Kriminalvården.

Även om häkte- och anstaltsmiljö skiljer sig från många andra miljöer tror Johan att det finns en del felaktiga föreställningar om hur det är att arbeta som psykolog i Kriminalvården.

– Många tänker kanske att det är väldigt tufft, extra svårt och att man måste vara expert på kriminalitet. Så är det inte. Att jobba som psykolog i Kriminalvården är i mångt och mycket likt annat psykologarbete. Vi arbetar med de gängse metoder som finns, gör vi psykologutredningar gör vi dem på samma sätt här som på många andra ställen. Skillnaden är att klienterna har begått brott och att vi ska hjälpa dem att förebygga risken för återfall.

Johan Eriksson upplever att det är många som vill få psykologhjälp på anstalterna och tar till sig den.

– Det är många klienter som längtar efter ett liv som inte består av kriminalitet. Sedan finns det ju inga behandlingsinsatser som hjälper alla, och när det gäller kriminalitet så är det många som återfaller trots insatser. Kriminalitet och brott har inte bara en orsak och ett beteende. Det är många olika saker som kan spela in. Men jag tror att det ibland kan vara en missuppfattning – att bara för att man har begått ett brott och sitter på anstalt så är man inte intresserad av få psykologhjälp. Så är det inte, jag möter många människor som vill förändra sitt liv.

Men det finns naturligtvis också en del utmaningar i arbetet som psykolog inom Kriminalvården och det faktum att klienterna är dömda för brott.

– Många av klienterna har levt ett liv som har bestått av många olika snedsteg, missbruk och har en kriminell livsstil och vänskapskrets. Det kan göra att de har svårare att se ett liv utan kriminalitet. Där handlar det om att hitta en bra ingång till klienten så att den verkligen får känna att den kan ta sig ur det, säger Johan och tillägger:

– Utifrån är det nog lätt att bara se all problematik och inte alla de positiva egenskaper som klienterna har. Men många verkligen önskar ett liv utan kriminalitet, det finns en vilja till att förändras och det är det som gör jobbet väldigt roligt. Vi får hjälpa många.

Med det sagt hoppas Johan att fler psykologutbildade hittar hem i Kriminalvården.

– Jag önskar att alla psykologer och PTP-psykologer som är nyfikna på området provar på det. Det är spännande, utmanande, viktigt och väldigt roligt. Själv trivs jag oerhört bra.