Platsen mellan där och här

Jernhusen har en central roll när det gäller både transporter och mötesplatser. Som ägare av 161 fastigheter längs svenska järnvägen, främst stationsbyggnader, har man en betydande roll för stadsutvecklingen. Det gör Jernhusen till en arbetsplats där man kombinerar skapande med samhällsnytta.

Text: Monica Rogstadius Foto: Adam Wrafter

Ann Wiberg på Jernhusen är chef för affärsområdet stadsutveckling. Hon vet vad hon pratar om. Resandet med kollektivtrafik är utgångspunkten för städernas tillväxt. Det gör att en av Jernhusens uppgifter är att jobba med förtätning där den som mest behövs, det vill säga i stadskärnan runt stationsområdet.

Det ska vara enkelt att göra resor, både i geografin och i karriären

Jernhusen är ett nav som länkar samman människor via järnväg, arbetsplatser, handel och boende. Stationsområden ska vara samlingspunkter där människor tryggt kan röra sig, dygnet runt. Oavsett om det gäller resor i geografin, sociala sammanhang som handel, krogar och kaféer eller på kontor för karriärresor.

2001 bolagiserades  SJ och delades upp i flera statligt ägda bolag, bland annat SJ AB, Jernhusen och Green Cargo.

Förståelse för andra parter

Ann Wiberg var med där och då. Hon hade tidigare varit anställd av SJ Fastigheter och jobbat med fastighetsvärdering, projektutveckling och verksamhetsstyrning. Nu fortsatte hon över till det nystartade bolaget Jernhusen, som då köpte fastigheter med potential från SJ. Hon har gedigen erfarenhet av vad verksamheten handlar om, vad som behövs och vad som ska levereras.

Jag har lyckats fånga henne i farten mellan arbetet och hemmet och hon berättar entusiastiskt om sin syn på dagens kollektivtrafik och dess plats i stadsbilden. 

   — Jernhusen äger, utvecklar och förvaltar fastigheter, säger hon och betonar att som en sådan aktör behöver man vara en duktig beställare.

   — För att vara det vill vi ha medarbetare med kompetens och förståelse för vad som behövs. Det är viktigt att vi är ödmjuka och kan förstå våra kunder och andra samarbetsparter.

Ann Wiberg

Som exempel på det lyfter hon fram Benjamin Rubin. När han anställdes var han nyutexaminerad, började som controller, har klättrat vidare och har idag en roll som kräver såväl ekonomisk kompetens som ödmjukhet.

Attraktiv kollektivtrafik

Jernhusens uppdrag är att göra kollektivresandet attraktivt. Det gör att stationerna och området runtomkring måste kännas trygga och lockande. De måste planeras och byggas så att människor trivs. Samtidigt ska alla bitar vara långsiktigt hållbara ur alla aspekter, inte minst ur miljösynpunkt. Allt ska hänga samman, ungefär som i det ekologiska systemet i naturen.

fakta

Jernhusen är ett statligt ägt aktiebolag som på kommersiella villkor äger, utvecklar och förvaltar ett fastighetsbestånd av stationer, 
stationsområden, underhållsdepåer och godsterminaler längs den svenska järnvägen. Fastighetsbeståndet uppgår till 161 fastigheter, med ett totalt marknadsvärde på 16 miljarder kronor. Idag har Jernhusen 200 medarbetare.

   — Det ska vara enkelt att resa. Det ska vara nära till arbetsplatsen när man kommer fram. Det ska finns möjlighet att handla för en fungerande vardag, beskriver Ann engagerat.

   — Och det är det här som gör arbetet så stimulerande och vår arbetsplats så intressant och spännande, fortsätter hon.

Resenärerna i första rummet

För att få till en bra stadsutveckling runt stationerna finns många utmaningar. Och möjligheter.

   — Det är viktigt att vi har både bred och djup kompetens, såväl som bolag som beställare, framhåller hon. Vi vill skapa en stationsnära stad, där stationen är väl integrerad i stadsbilden. Hon understryker att det gäller att lyssna och förstå resenärerna likaväl som man måste ta hänsyn till respektive kommuns och andra parters syften och mål, för att få till en riktigt attraktiv stadsdel.

   — Vår huvudsakliga uppgift är att se till att både det kollektiva resandet och godstransporterna på järnväg fungerar och utvecklas. När det gäller kollektivtrafiken har det visat sig att om det är mer än 600 meter mellan slutstationen och arbetsplatsen så tar folk bilen, berättar hon. 

   — Stationerna måste fungera för alla men främst för de som ska resa. Därför är det superviktigt att det blir enkelt och effektivt för resenärerna. Som gott exempel på det kan jag nämna centralstationerna och nya Stockholm Continental, som är en multifunktionell byggnad i en tredimensionell fastighetslösning. Här samsas direktingångar till Citybanans regiontåg med T-banan och hotellet samt butiksgalleria, kontor och bostäder. Det har blivit en utmärkt lösning, framhåller hon stolt.

Mångfacetterad arbetsplats

   — Vi behöver medarbetare av vitt skilda slag, och med egenskaper som engagemang, ansvarskänsla, nyfikenhet och uthållighet. Ska man arbeta med stadsplanering och samhällsnytta så behövs arkitekter, tekniker, ekonomer, jurister, IT-medarbetare och specialister inom logistik. Och givetvis kommunikatörer som jobbar med kommunikation på ett annat plan. Det är minst lika viktigt att vi på ett enkelt och tydligt sätt kan förmedla det vi planerar och genomför, säger Ann.

Jag frågar henne om hon inte tröttnat på att jobba så länge på samma ställe?

   — Tvärtom. Det här är verkligen en spännande resa. Vi har ett momentum att gå från 1800-talets trevande järnvägsutveckling till en ny era med utveckling i höghastighet inom alla områden. Och jag brinner verkligen för utvecklingsfrågor. 

”Det råder en
ny era inom järnvägstrafiken.”

Hon skrattar och tillägger eftertänksamt.   

   — Det där låter kanske motsägelsefullt eftersom vårt arbete präglas av långa horisonter och tålmodiga processer. Det kan ta tio år mellan plan och färdigt projekt. Det kräver medarbetare som ser tjusningen med att steg för steg närma sig målet genom olika avgränsade delprojekt.

Dialog utvecklar

På frågan om vad som händer om man gör någon miss i jobbet svarar hon att även om man gör sitt yttersta för att undvika det, så kan sådant naturligtvis ändå hända.

   — Då gäller det att rannsaka sig själv. Var det något man missade i dialogen med andra aktörer? Det är så många pusselbitar som ska fogas samman, som till exempel parkeringsplatser, taxistationer, synkronisering med busstrafiken, gångavstånden, design och utformning, sammansättningen av butiker, boendemiljön med mera. Det är här projektutvecklarna kommer in, som ska hålla samman alla bitar, det som exempelvis Benjamin Rubin jobbar med. Han kom till Jernhusen som nyutexaminerad ekonom och arbetar idag som affärsutvecklare och projektchef.

När jag ställer frågan till Benjamin om varför han jobbar på Jernhusen och har varit kvar så länge, så svarar han utan att tveka.

   — Har man ett jobb där man får kombinera skapande med samhällsnytta och där man får samarbeta med människor som är proffs inom så många olika områden, då tror jag att det är svårt att hitta något bättre. Åtminstone för mig som trivs när jag har utmanande och roliga uppgifter. 

Benjamin Rubin

Slumpens skördar

Benjamins väg till Jernhusen skiljer sig väsentligt från Anns.

Benjamin gled in mer av en tillfällighet. Han hade pluggat industriell ekonomi på KTH. Inte särskilt målinriktat utan mer för att han inte visste vad han ville. Han utgick från att om han pluggar på högskola kunde han få kvalificerade arbetsuppgifter och arbeta tillsammans med kompetenta kollegor. Examen var klar lagom till den världsomfattande Lehmankrisen då också arbetsmarknaden kraschade.

     Att ha gått igenom en utbildning med bra resultat och sedan inte få jobb kändes verkligen tufft. Jag tror att jag sökte ett 70-tal jobb under åren 2008-2009. Jernhusen var ett företag som inte drabbades så hårt av Lehmankrisen utan sökte en controller och jag fick jobbet.  Då tyckte jag mest att det var kul att jag åtminstone hade sett en del av deras fastigheter, det vill säga stationshusen, avslöjar han med ett skratt.

Att bli en del av stadens utformning

Idag har han en betydligt djupare och bredare bild av företaget. Från att först ha jobbat som sidekick till den som var controller för stationerna fick han efter ett par år ta steget till att hjälpa projektledare och affärsutvecklare att få lönsamhet i sina projekt. Successivt blev han alltmer inriktad på stadsplanering istället för på stationsbyggnaderna.

Sedan 2016 arbetar han som affärsutvecklare och projektchef inom stadsutveckling.

    — Det är verkligen ett kanonkul jobb! Stadsbyggnadsprocesser är viktiga både ur ekologiskt och socialt perspektiv. Att det är långa processer gör att man får ha delmål och man får ta många beslut under vägen. Men det är hur kul som helst att få vara med och rita kartan tillsammans med många duktiga människor. Alla strävar efter samma sak, att hitta bra lösningar, säger han entusiastiskt.

Inom affärsområdet stadsprojekt arbetar Jernhusen med att utveckla fastigheter som ofta ligger mitt i städerna. Bland annat i Stockholm, Göteborg, Malmö. Men också i Örebro, Lund och Växjö. De närmaste åren kommer Jernhusen sjösätta flera stora projekt som kommer att ändra stadskärnornas utseende.

Problem är möjligheter

Det är lätt att tro på  hans engagemang.  Han säger sig älska att jobba med problemlösningar

och få ihop pusslet mellan många viljor och expertiser. Att få jobba i projekt där alla kommer in från olika håll som en slags ”konsulter” som representerar olika företag. Under arbetets gång svetsas gruppen ihop till ett team som tillsammans skapar ett gott resultat för alla parter.  Dessutom i samråd med en allmänhet.

   — Det är också viktigt att stadsbyggnadsplaner kopplas till en demokratisk process. Därför är vi noga med att ha en dialog med allmänheten även utanför de obligatoriska samråden i processen.

Att se och bli sedd

Han pekar på fler fördelar än bara arbetsuppgifterna.

   — Förutom att själva jobbet är kul är det lika viktigt  med bra personalpolitik. Här får jag frihet under ansvar och en arbetsgivare som ser vad man gör och som premierar när man presterar.

I mitt fall har jag till exempel fått vara barnledig och sedan jobba 80 procent när familjen behövde det. Och jag har ändå fått gå vidare i karriären. 

— Jag stortrivs verkligen med rollen som projektchef. Jag behöver inte vara specialist på allt utan kan se till att kratta manegen, så att andra får möjlighet göra en riktigt bra leverans, förklarar han.

”Bättre att lära sig säga dåliga saker på bra sätt än kloka saker på fel sätt.”

Surfa på seglingen

Möjligen är detta ett resultat från hans erfarenheter inom seglarvärlden. Benjamin har många idrottsintressen och segling har varit ett av de större. Så har han också SM-medaljer i segling med katamaran och i båtklassen Laser.

   — Det är klart att det har lärt mig mycket. Bland annat hur man jobbar i team. Vi seglade i två timmar och sen in och utvärderade under en halvtimme. Där lärde jag mig vikten av feedback och att ge den på rätt sätt. Att

aldrig angripa en person i truppen utan bara ge kommentarer kring prestationen. Framför allt insåg jag hur lärorikt det är att vara i miljöer med riktigt duktiga människor. Det är viktigt att inte se sig själv som förlorare när andra gör bättre resultat. Hellre se dem som förebilder och inspiratörer. Det har jag nytta av i  mitt jobb idag, avslutar han med glädje i rösten.